Cingo

Tankesmedjan i Nynäshamn, kommunal valdebatt

Tankesmedjan i Nynäshamn, som är ett opolitiskt forum för tankeutbyte inom en rad områden, hade kallat alla de 10 lokala partierna till valdebatt i Svenska kyrkans Församlingshem i Nynäshamn klockan 19:00 tisdagen den 28 augusti.

Det handlade helt och hållet om kommunalpolitiken i Nynäshamn. Alltså hur de olika partierna ser på lokala frågor i kommunen. Samtliga 10 partier hade hörsammat kallelsen och ställde upp med sina företrädare. Ett av partierna (Mp) med två företrädare (sina lokala språkrör).

Det har alltså under den gågna mandatperioden varit 10 partier i Nynäshamns kommunfullmäktige vilka ha delat på de befintliga 41 platserna.

Även om de olika partierna är rätt överens om mycket, så har det för kommunalråden varit segt och svårhanterligt med så många partier. (S) innehar sedan 103 år tillbaka platsen som 1:a kommunalrådet. (L) innehar platsen som 2:a kommunalrådet.

(S) är största partiet med 11 mandat. Har doch gått stadig kräftgång under fyra val.
(M) är näst största parti med 10 mandat. För dem har det varit lite upp och lite ner.
(SD) är tredje största parti med sina 4 mandat.
Där efter följer "småpartierna":
(L) med 3 mandat
(Mp) med 3 mandat
(SN) med 3 mandat
(V) med 3 mandat
(C) med 2 mandat
(KD) med 1 mandat
(PPiN) med 1 mandat.

(S), (M), (L), (SN), (C) och (KD) företräddes av sina "tunga" politiker.
(SD), (Mp), (V) och (PPiN) visade upp nya ansikten och färska politiker.

För att få igenom sin budget samverkade (S)+(L)+(Mp)+(V)+(PPiN) = 21 mandat under den gågna mandatperioden och enades om sin blockpolitik i det s.k 35-punktsprogrammet.

Oppositionen bestod av (M)+(C)+(KD)+(SN) = 16 mandat, där (M)+(C)+(KD) utgjorde Alliansen i Nynäshamn och med stöd av (SN) i vissa frågor.

(SD) utgjorde, enligt egen utsago, "det tredje blocket", men stödde vanligen oppositionen i olika frågor. Det som är lite märkligt med just (SD) är att ingen av deras ledamöter som fanns i kommunfullmäktige under den gågna mandatperioden återfinns på de kommunala SD-valsedlarna inför valet 2018.

Tankesmedjans ordförande hade förberett det hela mycket noga. Två timmar stod till förfogande för debatten och självklart blev det en del eftersnack. Tankesmedjan stod för lokalhyran och tog upp en frivillig entré.

Fyra primära punkter stod på dagordningen:
1. Demokrati
2. Historia - Framtid
3. Samhällsbyggnad - Bostäder
4. Välfärd.

Åhörarna till debatten satt längst ner i salen. På sin höjd 40 personer.
Själv är jag inte medlem i Tankesmedjan, men finns med på en av deras mail-listor. Får på så sätt reda på när det är något särskild aktivitet på gång. Som bilaga brukar det då finnas med en affisch i A4-format (PDF-fil) som jag kan skriva ut. Brukar sätta upp dessa på sex ställen i gula/blå Släggan på Backluravägen där jag bor. Handlar om ca 140 hushåll. Har hittills aldrig sett någon från mitt bostadsområde på Tankesmedjans sammankomster. Inte heller på Tankesmedjans återkommande möten första söndagen i varje månad oavsett årstid.

De elva (11) politikerna satt i tre rader framme i salen till vänster.
Mitt fram i salen fanns de "tre heta stolarna" tillsammans med Tankesmedjans ordförande som också fungerade som moderator och debattledare.

Först ut på de tre heta stolarna var (S), (M) och (SD) för att svara på moderatorns frågor om hur det är med demokratin i Nynäshamn.

Demokrati
Fråga: Man hör en hel del om nedrivna valaffischer nu inför valet. För oss inom Tankesmedjan har vi också märkt att våra affischer på kommunens allmänna annonstavlor rivs ner eller saboteras. Har det blivit ett hårdare debattklimat i samhället?

Svar, som samtal mellan de tre på de "heta stolarna":
Det har blivit svårare att framföra åsikter. När det gäller valaffischerna så samarbetar partierna genom att återuppsätta affischerna också åt varandra. Alla har rätt att framföra sina åsikter och den rätten måste skyddas.

Fråga: Nu i valtider kan man ju betrakta partierna som producenter av diverse godis föratt locka väljarna att rösta på just deras parti. Hur hanterar ni diverse krav?

Svar: Vad vi för fram som extra viktiga valfrågor grundar sig på krav och önskemål som finns inom respektive partiorganisation. Kraven kommer både nerifrån och uppifrån och hanteras internt av partiernas medlemmar vid särskilda medlemsmöten och konferenser.

Fråga: Hur många medlemmar har ni i Nynäshamn?
Svar: (S) ca 400, (M) ca 180, (V) ca 30.

Fråga: När får vi lokaler för kommunens föreningar?
Svar: Svårt att ge besked om ...

Historia - Framtid
På "heta stolarna": (S), (M) och (SN).

Fråga: Hur har det gått med utställda löften under den gågna mandatperioden?
Svar: (S): Den styrande majoriteten (S-L-Mp-V-PPin) har i möjligaste mån försökt förverkliga det s.k. 35-punktsprogrammet. De olika punkterna i programmet kan markeras med "grönt" för det som genomförts (ca 7 punkter), "gult" för det som är på gång men inte klart (de flesta punkterna), samt "rött" för det som inte kommit någonstans alls. Den mest starkt lysande "gula" punkten är den som handlar om bostäder.

Fråga till (M): Var lyser det mest illrött för oppositionen?
Svar: Inga direkta synpunkter. 35-punktprogrammet är inte särskilt relevant för vår del.

(SN): Som oppositionsparti har man små möjligheter att påverka. Interpellationer är ett sätt att försöka ställa makthavarna mot väggen. Det försöker vi göra så ofta vi bara kan. Och lägga motioner (förslag), men det är praktiskt taget omöjligt att få igenom egna motioner. Vi har under den gågna mandatperioden mest inriktat oss på Detaljplanen för Nynäshamn och cykelvägar, men med ringa framgång för vårt sätt att se på saker och ting.

Fråga: Vad är era viktigaste valfrågor?
(S): Bostadslöftet till de unga, som måste ha råd att bo.
(M): Skolan.
(SN): Skolan.

Samhällsbyggnad - Bostäder
Heta stolarna intogs nu av (L), (C) och (V).
Fråga: Hur ser det ut om 10 år in i framtiden i Nynäshamns kommun?
(L): De områden som är hetast ett tag framöver är Ösmo, Källmo, Segersäng och Nynäshamns tätort. En hel del nya bostäder kommer att byggas. Bara i tätorten kommer det till åtminstone 2.500 nya lägenheter. Så vi kommer att bli betydligt fler i kommunen jämfört med i dag.

Fråga: Vad var det som egentligen hände med "Segerängsstaden"?
(L): Det var ett initiativ från Statens sida och utformat så att vi som kommun närmast kände oss förolämpade. Med andra ord det var inget realistiskt alternativ för oss.
Men Segersäng är mycket viktigt, eftersom vi i detta område kan bygga vidare på den infrastruktur som redan finns, både med pendeltågen och Riksväg 74.
(C): Vi sade bestämt nej till "Segerängsstaden", eftersom de som redan bor där knappast har bosatt sig där för att på sikt inlämmas i en stadsbildning. Man bor där för att man vill ha nära till naturen. "Bullerbyn" måste få finnas kvar.
(V): Vi vill se en utbyggnad i Segersäng, men med olika typer av boendeformer för att motverka segregation. Det viktigaste de närmaste 10 åren är just bostäder och bra lokaler för skoländamål.

Fråga: Hur ser ni på det här med hamnen i Norvik?
(L): Givetvis stor miljöpåverkan. Men de nya transportvägarna behövs för att logistiskt försörja hela mellansverige i framtiden.
(C): Värst är att problemen med Riksväg 225 inte ser ut att få en lösning inom överskådlig tid.
(V): Transporter med tåg är bäst. Att klara ut bekymren med 225:an innebär stor miljöpåverkan för dem som bor längs vägen idag. Hamnen i Norvik är mycket viktig för oss alla här i kommunen!

Välfärden
Heta stolarna blev nu 4 och intogs nu av (Mp), (KD) och (PPiN).
Fråga: Hur kommer välfärden i Nynäshamn att se ut framöver?
(Mp): Vi måste naturligtvis ha välfärd som gäller alla. Och absolut inga fattigpensionärer!
(PPiN): Det här med välfärd är ju någonting relativt. Men det är ju bättre med en matlåda till de gamla än ingen matlåda alls.
(KD): Man måste alltid försöka att förbättra sakernas tillstånd inom de ramar man har.
(Mp): Välfärden gäller alla. Vi får absolut inte ställa grupp mot grupp. Sociala skyddsnät måste alltid finnas.
(PPiN): Det finns många ensamma gamla i Nynäshamn och behovet av fler volontärer är stort.
(Mp): För dem som arbetar i omsorgen är det svårt att hinna med. De ständiga effektiviseringarna och peningjakten är ett ont, som måste motverkas. Att de mänskliga kontakterna falerar är djupt tragiskt.

Appeller
Efter att huvudpunkterna på dagordningen klarats av, var det dags för korta (2 minuter) från alla partierna. Den inbördes ordningen bestämdes genom lottdragning. Olika personer i publiken fick äran att dra en lott. Först ut var (SD) och sist ut var (PPiN).

SD: Skolan och äldreomsorgen är det viktigaste för oss.

(L): De gamla honörsorden Frihet, Jämlikhet och Broderskap är det viktigaste för oss. Till det lägger vi stark betoning på Samarbete och fungerande Demokrati. På det praktiska planet gäller det just nu att få ordning på kommunens befintliga skolfastigheter och se till att det finns tillräckligt med bra skollokaler framöver.

(SN): För oss är det allra viktigaste likabehandlingen av medborgarna i hela kommunen. Vissa områden får inte favoriseras på bekostnad av andra områden. Demokratin måste fungera. Vi vill ha öppna nämndmöten och ökad insyn i kommunens arbete, bl.a med förskolan och äldreomsorgen. Förskolan skall vara en plats för utveckling.

(S): Vi har hjärtat till vänster och det betyder kärlek, omsorg och trygghet. Vi skall ha bra skolplatser, bra seniorboenden och bra bostäder. Särskilt för den unga människan är överkomligt boende en nödvändighet och det oavsett bakgrund. Alla skall vara med. Alla som kan skall jobba. Särskilt måste vi se till att de unga har ett jobb att gå till.

(C): För oss är det framför allt förskolan som måste bli bättre. Att ungarna kan utvecklas som människor, att vi kan hantera arbetsmiljön, stressen och tidsbristen. Vi måste klara av att ge rätt hjälp till alla.

(Mp): Bara att instämma med mycket av det som redan sagts. För övrigt är det miljön och klimatet och hur vi tar ansvar för detta som är viktigt för oss. T.ex. tillståndet i Östersjön och Agenda 30 är ting som upptar oss. Liksom hälsa, både politiskt och psykiskt.

(V): Instämmer också med det som sagts här. För oss är också Jämställdhet lika viktigt. Alla skall ha råd att göra saker som ligger dem nära om hjärtat. Alla skall ha råd att leva, bo och äta.

(KD): När jag kom till Sverige för många år sedan, trodde jag att Sverige var rena drömlandet. Men så är det ju inte! Mycket kan göras bättre och vi måste vårda oss om goda värderingar. För oss är det i nuläget framför allt insatser inom skolan och äldreomsorgen som behövs.

(M): Alla vi här i dessa 10 partier har mycket gemensamt. Så nödvändiga förändringar i kommunen borde inte vara så svårt. För oss gäller det att rent organisatoriskt få bättre ordning i den kommunala förvaltningen och i kommunhuset. Mycket handlar om lokaler och markutnyttjande, t.ex. hur skall den s.k. Stockholmsmarken användas på bästa sätt. I första rummet gäller det för oss att samarbeta inom Alliansen (M-C-KD) i Nynäshamn.

(PPiN): För oss handlar det mycket om trygghet och äldreomsorg. Guldkanten på tillvaron måste få finnas för alla. Vi vill också ha mindre barngrupper i förskolan och vill att kulturen i Nynäshamn får bättre spelrum.

Paus
Behövlig paus och bensträckare. Tankesmedjan bjöd på fruktkorg.

Frågor från publiken
Efter pausen var det dags för publiken att ställa frågor. Dock rätt kort om tid ...

Fråga: Hur ser (M) på vinster i välfärden?
(M): För oss är det helt OK med friskolor inom kommunen. Binomen i Ösmo är ett bra exempel på en utmärkt friskola. Vi bryr oss inte om vem som driver en viss verksamhet, bara det funkar OK. Dessutom anser vi att det behövs fler aktörer i Nynäshamn än kommunen själv. Vi ser ingen större skillnad på att upphandla skolmaterial (pennor t.ex.) eller tjänster. Vissa vinster blir det ju i båda fallen för aktörerna. Vi tänker inte privatisera befintliga verksamheter. Det sker ju förändringar på marknaden hela tiden. Nu senast t.ex. köptes ju Legevisttas upp av ett stort vårdbolag. Men det förändrar ingenting i sak. Vårdcentralen finns ju kvar för nynäshamnarna, och det är ju bra.

Fråga: Är partierna verkligen alltid överens? Varför händer det då så lite konstruktivt? När man tittar på olika rankinglistor för olika verksamheter, ligger ju Nynäshamns kommun för det mesta långt ner på dessa listor.
(MP): När det gäller skolfrågan så handlar det ju om resursbrist. Egentligen kan man bara möta det med höjda avgifter eller höjd kommunalskatt.
(SN): För oss handlar det inte enbart om pengar utan i hög grad också om organisation, styrning och ledning. Man behöver defintitivt se över hur man fördelar resurserna i kommunen.
(S): Man kan alltid fråga sig hur tillförlitliga alla dessa olika rankinglistor egentligen är. När det gäller skolresultaten är resultaten i Nynäshamn medelmåttiga, det vet vi, och vi behöver bli klart bättre.
(L): När det gäller skolresultaten står vi inför många utmaningar. Mycket handlar om lärarna och rektorerna.
(M): Dessvärre är det så att vissa verksamheter är mycket kostsamma för kommunen utan att ge något egentligt substansielllt tillbaka. Så är det med sjukhuset och avtalet med norrmännen (Orkla) om Alkärrsplan. Kommunen går back ca 15 miljoner om året avseende underhållet av lokaler.
(S): Ja, vi måste komma ur det här avtalet för att komma vidare med centrumutvecklingen och bostadsbyggandet, men den biten får inte kosta för mycket heller. Det är i dagsläget oklart hur norrmännen vill göra.
(M): Norrmännen vill renodla sina affärsområden. Orkla är egentligen en livsmedelskoncern och inte bostads-, galleri- eller centrumbyggare.
(S): För oss gäller att öka invånarantalet och handeln i kommunen.

Fråga: Hur tänker ni göra skolan bättre?
(SN): Återigen handlar det om resurser, resursfördelning, verksamhetsledning och lämpliga lokaler. Rektorerna ger upp; det måste vi komma åt.
(S): Hela skolfrågan är mycket svår och komplex. Framför allt behöver vi fler lärare.
(Mp): Ja det handlar om personalen, arbetsmiljön och tillräckliga medel.
(SD): Som sagt en besvärlig situation. Mycket av detta handlar om arbetsfördelning. Men även om skolhälsan och bristen på lokaler.
(V): Vi måste bli bättre på att ta hand om barn med särskilda behov. För personalen handlar det hela tiden om vidareutbildning. Det måste vi också ha medel för.

Fråga: Uppenbart är att det finns grupper av medborgare i Nynäshamns kommun som är djupt missnöjda och protesterar bl.a. med att riva ner valaffischer. Det finns ju också ett utbrett missnöje med hur kommunen lyckas ta hand om personer med funktionsvariationer. Hur tänker politikerna om allt detta?
(Mp): Numera behövs varken valstugor eller valaffischer. Det kan vi slopa. De svagaste i samhället behöver alltid mest.
(M): Det gäller ju för medborgarna att vara politiskt aktiva och den vägen kanalisera sitt missnöje genom att påverka besluten i kommunen.
(SD): Mycket av det kommunen förväntas göra kommer genom de regelverk som påtvingas kommunen uppifrån (stat och landsting). Utan att få de medel som behövs genom olika typer av bidrag. Här uppstår en ständig konflikt eftersom kommunens kassa alltid är begränsad.
(S): Vi klampar hela tiden omkring i en gråzon med krislägen, inte minst på grund av Försäkringskassans agerande och regelverk.

Fråga: Hur är det egentligen med demokratin när de stora bolagen tillåts skinna oss in på bara benen i det kapitalistiska system vi har?
(S): Svenska lagar och förorningar gäller.
(M): Knappast aktuellt att avskaffa det kapitalistiska systemet, men heller inte att bolagisera befintliga verksamheter.

Kommentar:
Tillgängliga resurser (skattemedel) kommer alltid att vara begränsade. Å andra sidan hjälper det inte att ösa ut hur mycket medel som helst heller. Politik och politiskt arbete i en kommun är en långsam och mödosam process. Det handlar om stora utmaningar framöver i ett allt komplexare samhälle. Detta ställer stora krav på organisation, styrning, ledning, uppföljning och politiskt mod samt en mycket kompetent och väl fungerande tjänstemannakader.

Så var det med det!
2018-08-31, 20:17


Tror ingen av oss blev värst mycket klokare eller att det ens var någon vidare vägledning för den osäkre väljaren.


| Startsidan |

©2018 Ingemar Carleman | Utgåva 67:13 | 2018-08-31